Hur gör man en radonmätning?

Radonmätning i hus, flerbostadshus eller på arbetsplatsen kan man enkelt göra själv. Om man inte mätt radonhalten tidigare ska man i första hand göra en radonmätning som ger ett årsmedelvärde. Det gör man genom en så kallad långtidsmätning (under minst två månader) med radondosor. Enkelt uttryckt innebär det att man beställer mätdosorna, placerar ut dem enligt anvisningar samt registrerar start- och stopptid på nätet. När det är gjort sänder man tillbaka mätdosorna till ett ackrediterat radonlaboratorium som inom en vecka levererar en mätrapport via e-post.

Det finns två viktiga anledningar till att välja en långtidsmätning som ett första steg när man ska mäta radon:

Referensvärdet i Strålskyddsförordningen (200 Bq/m³) är uttryckt som årlig genomsnittlig aktivitetskoncentration, d v s årsmedelvärde. Därför är det viktigt att mäta radon på ett sätt som gör det möjligt att jämföra olika värden. Det är också årsmedelvärdet som tillsynsmyndigheterna, kommunens miljöförvaltning eller Arbetsmiljöverket är intresserade av. Om man ligger över referensvärdet ska man göra en radonsänkande åtgärd.
Ett årsmedelvärde speglar bäst risken med radon eftersom det är den långsiktiga exponeringen som är farlig. Att radonhalten i vår inomhusluft varierar en del mellan olika årstider och under ett enskilt dygn har inte så stor betydelse. Istället är det den genomsnittliga radonhalten under en längre tid som är viktig att veta när man bedömer hälsorisken.

Mättid vid en radonmätning

Det vanligaste första steget är alltså att man genomför en långtidsmätning för att få fram ett årsmedelvärde. Det finns dock tillfällen då man kan behöva mäta radonhalten snabbt med en korttidsmätning, det kan till exempel vara aktuellt vid en husaffär eller som en uppföljning av olika radonåtgärder.

Långtidsmätning – Sverige mest sålda radonmätning

I Sverige behöver man inte mäta ett helt år för att få ett årsmedelvärde för radon. Istället räcker det att man mäter minst två månader under eldningssäsongen 1 oktober – 1 april. Det värde man får vid en sådan långtidsmätning betraktas som ett årsmedelvärde enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.

En långtidsmätning av radon genomförs alltid med radondosor. Vanligast är radondosor av typ Radtrak som man placerar ut under minst två månader i bostaden eller på arbetsplatsen.

När radonmätningen är slutförd skickas dosorna till ett ackrediterat radonlaboratorium. Resultatet kommer inom en vecka via e-post.

Beställ långtidsmätning här

Två stycken RadTrak radondosor för långtidsmätning

Korttidsmätning – perfekt när du ska köpa eller sälja din bostad

Det kan finnas tillfällen då man måste genomföra mätning av radon under en kortare tid, exempelvis när man ska köpa hus. Det brukar kallas korttidsmätning eller snabbmätning. Då är inte årsmedelvärdet möjligt att uppnå, mätningen får i stället ses mer som en indikation av radonhalten.

Det finns dock korttidsmätningar på 7 till 10 dygn av typen Rapidos+ där man tar hänsyn till historiska jämförelsetester med korttidsmätningar och långtidsmätningar på samma mätobjekt. Med dessa radonmätningar kan man noggrannare förutspå sannolikheten för att ett årsmedelvärde ligger över eller under referensvärdet. När det är möjligt är den typen av korttidsmätning att rekommendera. Perfekt mätmetod när man ska sälja sin bostad eller köpa hus alltså.

Beställ korttidsmätning här

Två stycken Rapidos radondosor för korttidsmätning

Beräkna antal radondosor

Antalet radondosor som ska användas avgörs av byggnadens storlek och om den betraktas som villa, flerbostadshus eller arbetsplats. Nedan beskrivs de olika sätten att beräkna hur många radondosor som behövs för att genomföra en korrekt radonmätning.

Villa

Mäta radon i villa

Om man ska mäta i en villa gäller följande:

minst två radondosor krävs
vid flera våningsplans ska det placeras minst en dosa per våningsplan
mätning ska i först hand ske i sovrum och i vardagsrum
bostaden ska vara bebodd och ventilationen ska fungera som vanligt
Utöver sovrum och vardagsrum rekommenderas användning av extra dosor i övriga utrymmen där man vistas mycket, t ex barnens sovrum eller ett hemmakontor

Ovan instruktioner följer Strålsäkerhetens metodbeskrivning för bostäder. Det är viktigt att mätningen genomförs med radondosor från ett laboratorium som är ackrediterat av SWEDAC.

Beställ villamätning här

Bostadsrättsförening eller hyresfastighet

Mäta radon i bostadsrättsförening eller hyresfastighet

Om man ska mäta radon i en BRF eller hyresfastighet gäller följande tumregler som baseras på Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för bostäder:

samtliga lägenheter med markkontakt måste mätas
utöver dessa ska minst 20 procent av lägenheterna mätas, vilket även måste inkludera minst en lägenhet per våningsplan
det behövs minst 2 radondosor i varje lägenhet
mätning ska i första hand ske i sovrum och i vardagsrum
bostaden ska vara bebodd och ventilationen ska vara i gång

Mätning bör också ske i:

lägenheter där man misstänker att blå lättbetong finns. Betongen kan förekomma i fastigheter byggda före år 1975
lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt
källare, oavsett om den är inredd eller inte

Om du vill göra det enkelt för dig kan du beräkna antalet radondosor med denna kalkylator. Notera att det är viktigt att mätningen genomförs med radondosor från ett laboratorium som är ackrediterat av SWEDAC. Annars kommer inte kommunens Miljöförvaltning att godkänna mätningen.

Beställ lägenhetsmätning här

Arbetsplatser

Mäta radon på arbetsplatser

Arbetsmiljöverket kräver att arbetsgivaren har kontroll på radonhalten på arbetsplatsen. I det ingår att säkerställa att det inte finns arbetslokaler som överskrider det hygieniska gränsvärdet på
200 Bq/m³. Nuvarande metodbeskrivning från Strålsäkerhetsmyndigheten för mätning av radon på arbetsplatser är tyvärr svårtolkad vad gäller att beräkna antal radondosor. Oavsett vilka förkunskaper som finns lägger man ett stort ansvar på arbetsgivaren att tolka den. Därför är det bättre att använda metodbeskrivning från IRMA (International Radon Measurement Association). Deras metodbeskrivning gör det enkelt att beräkna antalet radondosor. Den ger dessutom en bättre överblick av radonsituationen i arbetslokalerna. Genom att följa IRMA:s metodbeskrivning uppfyller man även kraven i Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Arbetsmiljöverkets krav på riskbedömning av radonsituationen blir också enklare att uppfylla. En annan fördel med IRMA:s metodbeskrivning är att den bidrar till minskad tidsåtgång för hela mätprojektet genom att undvika kostsamma ommätningar när man ska kartlägga områden med för höga radonhalter.

Så här beräknas antalet radondosor enligt IRMA:

på botten-/entréplan ska minst en radondosa placeras i varje rum där personal vistas mer än 4 timmar per dygn. I enskilda rum större än 150 m² ska en ytterligare dosa placeras per 150 m²
på högre våningsplan ska minst två radondosor placeras på varje plan. På våningsplan större än 500 m² ska ytterligare en dosa placeras per 250 m²
I källarplan ska minst en radondosa placeras i varje rum där personal vistas mer än 50 timmar per år. I enskilda rum större än 150 m² ska en ytterligare dosa placeras per 150 m²

Om du vill göra enkelt för dig kan du beräkna antal radondosor med en kalkylator. Det är viktigt att radonmätningen genomförs med radondosor från ett laboratorium som är ackrediterat av SWEDAC.

Beställ mätning av arbetsplats här

Placering av radondosor

Vad gäller placering av radondosorna gäller samma sak för alla typer av byggnader.

Placera radondosorna:

hängande, t ex från tak eller liggande på en hylla
minst 25 cm från golv, tak eller vägg
minst 1,5 m från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, värmeelement eller annan värmekälla
minst 0,5 m från frånluftsdon
ej i våtutrymme

Mätningen startar när du bryter den genomskinliga plastförpackningen som radondosorna ligger i.

Mätresultat vid en radonmätning

När radondosorna skickats tillbaka till radonlaboratoriet kommer mätrapporten inom en vecka (via e-post). Om du har mätt i en villa eller i en lägenhet kommer du få ett årsmedelvärde för hela bostaden vid en korrekt utförd långtidsmätning. D v s, det är genomsnittet av resultatet för samtliga dosor i bostaden. Om resultatet ligger över referensvärdet bör man genomföra radonsänkande åtgärder med hjälp av en certifierad radonkonsult. Vid en korttidsmätning får man dock inte ett genomsnittsvärde för hela lägenheten eller villan. Där anges endast radonhalten per radondosa.

Vid radonmätning på arbetsplatser erhålls ett mätresultat för varje mätpunkt, både vid långtidsmätning och korttidsmätning. Om radonhalten vid en långtidsmätning ligger över det hygieniska gränsvärdet ska man i första hand se till att göra en kompletterande radonmätning under en vecka med en detektor som kan separera radonhalten under arbetstid och icke arbetstid. Detta för att ta fram ett så kallat korrigerat årsmedelvärde. Här kan du läsa mer om en sådan mätning.

Vid alla typer av radonmätningar är det viktigt att mätmetoderna är ackrediterade. Det säkerställer man enklast genom att beställa radondosorna från ett radonlaboratorium som är ackrediterat enligt ISO17025 och kontinuerligt kontrolleras av SWEDAC. Dels kräver tillsynsmyndigheterna det, dels garanterar det mätresultatets kvalitet. Ackrediteringen ställer även krav på oberoende. Ett radonlaboratorium kan exempelvis inte arbeta med både radonmätning och radonsänkande åtgärder. Det bästa är därför att beställa radondosorna direkt från mätlaboratoriet.

Hur ofta ska man mäta radon?

Eftersom bostäder och arbetsplatser förändras över tid ändras också luftflöden och ventilation som i sin tur påverkar radonhalten. Strålsäkerhetsmyndigheten anger därför följande regler för mätning av radon:

Radonmätning ska genomföras vart tionde år sedan den senaste mätningen samt:

vid ombyggnationer
vid förändring av markförhållanden utanför fastigheten, exempelvis dränering eller byggnation av nedgrävd pool

Var finns radon?

Radon (Rn222) är ett radioaktivt grundämne som finns i vår luft. Radon är en del av urans (U238) sönderfallskedja. Det innebär att radongas uppstår där det finns i uran i berggrunden. Eftersom uran är mycket vanligt förekommande över hela världen finns radon i mindre eller större mängder i vår luft. Det är dock först när högre koncentrationer uppstår i vår inomhusluft som radongasen blir en hälsorisk. Att det kan bildas höga koncentrationer beror på att de flesta hus och fastigheter har ett undertryck vilket gör att markluft lätt sugs in i fastigheten genom sprickor eller andra läckagepunkter. Just markluften kan innehålla väldigt stora mängder radongas.

Andra orsaker till förhöjda radonhalter i vår inomhusluft kan vara byggnadsmaterial. Det har historiskt varit ett stort problem i Sverige eftersom man fram till år 1975 använde byggnadsmaterialet blå lättbetong, vilket utsöndrar radon. Nuförtiden beror dock endast 15 procent av de radonproblem som uppstår i hus på blå lättbetong. Det är samtidigt viktigt att vara uppmärksam om man bor eller arbetar i en äldre fastighet där blå lättbetong kan ha använts.

I vissa fall beror förhöjda värden av radon på brunnsvatten som kan innehålla höga halter radon. När detta vatten används kan radongas frigöras och leda till förhöjda halter av radon i inomhusluften. För att hitta var radonet kommer ifrån måste man göra en radonmätning.

Vad säger lagen?

Vad säger lagen om radon?

Sedan år 2018 har Sverige en ny Strålskyddslag (2018:396). Med stöd av denna finns en Strålskyddsförordning (2018:506) som anger referensnivån för radonhalten i bostäder, lokaler som allmänheten har tillträde till samt på arbetsplatser.

Referens- och gränsvärden

Referens- och gränsvärden för radon i Sverige

I Sverige är referensvärdet 200 becquerel per kubikmeter (200 Bq/m³) uttryckt som årlig genomsnittlig aktivitetskoncentration. Boverkets byggregler anger också ett gränsvärde på 200 Bq/m³, likaså har Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:1) ett hygieniskt gränsvärde på samma nivå.

Följaktligen gäller att man ska ligga under 200 Bq/m³ i alla typer av byggnader, oberoende om det är bostäder eller arbetsplatser. Det finns även andra gränsvärden kopplade till radon, det gäller till exempel för vatten. Läs mer om det här.

Notera att referensnivån kan variera mellan olika länder men normalt ligger den mellan 100 Bq/m³ – 300 Bq/m³. WHO rekommenderar att man ligger under 100 Bq/m³. Eftersom risken för lungcancer är linjär med halten radon bör man ur hälsosynpunkt alltid sträva efter att ha en så låg radonhalt som möjligt.

Tillsyn av radonmätningar

Tillsynsmyndighet för bostäder är kommunen och normalt dess Miljöförvaltning. Flera kommuner har infört vite om radonhalten inte mäts i BRF eller hyresfastigheter. Radonmätning i villor är mer frivillig. Det har dock förekommit fall där småhus har betraktats som en olägenhet för människors hälsa och där man tvingat husägaren till en radonsänkande åtgärd.

Tillsynsmyndighet för arbetsplatser är Arbetsmiljöverket, som kontrollerar att arbetsgivare har kontroll över radonsituationen. Fall där radonhalten ligger över det hygieniska gränsvärdet trots att radonsänkande åtgärder har genomförts måste anmälas till Strålsäkerhetsmyndighet. Mer om denna anmälningsplikt kan du läsa här.

På vilket sätt är radon hälsofarligt?

Långsiktig exponering av förhöjda halter radongas kan leda till lungcancer. Rökare och före detta rökare är särskilt utsatta. Detta eftersom riskerna med rökning och radon förstärker varandra. Det innebär att man inte bara kan summera dessa två faktorer eftersom hälsorisken blir mångdubbelt högre när rökning och radon kombineras.

Dock finns det fortfarande en förhöjd risk hos icke-rökare och antalet lungcancerfall hos icke-rökare ökar. WHO klassar radon som den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och man räknar med att upp till 230 000 människor varje år drabbas av lungcancer som en följd av radon. Motsvarande siffra i Sverige är 500 personer. Lungcancer har en hög dödlighet i jämförelse med många andra cancerformer. Endast 20 procent av de drabbade lever fem år efter att de diagnostiserats med sjukdomen. Det har gjorts många studier om radon och dess koppling till lungcancer. Den studie som brukar framhållas är ”Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European case-control studies” (publicerad 2005). Det finns även studier som indikerar att radongas kan ge förhöjd risk för andra cancerformer. Dock är de inte tillräckligt omfattande för att verkligen fastslå att så är fallet.

Att radon är skadligt för just lungorna beror på att vi andas in radongasen. I samband med att radon och dess radondöttrar sönderfaller bildas alfastrålning som påverkar de inre lungvävnaderna på ett sådant sätt att det långsiktigt kan leda till lungcancer.

Radon i mark

Mätning av radon i mark med Ecotrak®

Eftersom förhöjda radonhalter i hus och på arbetsplatser oftast beror på att radon läcker från markluften är det viktigt att anpassa byggnadstekniken så att radon inte läcker in i fastigheten. Innan man påbörjar en byggnation bör man därför riskklassificera marken utifrån radon. Det innebär att man mäter radonhalten i markluften. Beroende på resultatet delas marken upp i olika klasser efter dess radonrisk. Beroende på klassificeringen ska man göra radonskyddande åtgärder eller radonsäkrande åtgärder i konstruktionen. De senare används vid så kallad högradonmark med koncentrationer över 50 000 Bq/m³ i markluften (på 1 meters djup).

Radonmätning i mark kan antingen genomföras med instrument eller ackrediterade specialdesignade radondosor som man sätter ner i marken med hjälp av plaströr. Som privatperson rekommenderas den senare metoden eftersom det i mätrapporten medföljer ett tolkningsbrev som guidar och visar hur man bör tänka vid nybyggnation. Obs! Även om man gjort en markmätning innan nybyggnationen måste man ändå gör en långtidsmätning av inomhusluften efter att byggnaden är färdig. Man måste alltså kontrollera att de radonskyddande eller radonsäkrande åtgärderna fungerar.

Blåbetong (blå lättbetong)

Mätning av radon i blåbetong (blå lättbetong)

Om man misstänker att blå lättbetong (i dagligt tal kallad blåbetong) orsakar förhöjda radonhalter bör man anlita en certifierad radonkonsult. Hen kan med hjälp av en gammamätare ta reda på om byggnadsmaterialet innehåller lätt blåbetong.

Det är av största betydelse att veta huruvida förhöjda radonhalter orsakas av blå lättbetong eller inte. Detta eftersom de radonsänkande åtgärderna vid förekomsten av blå lättbetong skiljer sig från de åtgärder man använder vid problem med markradon. Det kan också finnas fall där både blåbetong och markradon orsakar förhöjda radonhalter. Det kan i sin tur innebära att det blir mer komplicerat att få ner radonhalten. Se därför till att alltid anlita en certifierad radonkonsult vid radonsänkande åtgärder. Här finner du mer information om lätt blåbetong.

Radon i vatten

Noggrann radonmätning av vatten

I vissa fall kan det finnas anledning att mäta radonhalten i brunnsvatten. Detta gäller dock endast fastigheter med egen brunn. Vatten från kommunala reningsverk har inga problem med förhöjda radonhalter. Risken med radon i vatten beror på att radongas frigörs när man duschar eller diskar vilket i sin tur leder till förhöjda radonhalter i inomhusluften.

Innan man mäter radonhalten i sitt vatten bör man alltså först mäta radonhalten i sin inomhusluft, därefter kan ett eventuellt vattenprov tas vid behov. Om det visar sig att de förhöjda radonhalterna beror på höga halter i vattnet ska man åtgärda det genom att installera utrustning som tar bort radon från vattnet. Här finner du mer information om radon i vatten.

När ska man använda radoninstrument?

Oftast är det tillräckligt att göra en långtidsmätning med radondosor, förutsatt att man väljer ett ackrediterat laboratorium som kontrolleras av tredje part. Billigare radoninstrument är inget alternativ eftersom de har får dålig känslighet och med tiden tappar i mätnoggrannhet.

Radoninstrument av god kvalitet är däremot mycket viktiga redskap vid besiktning av fastigheter där man upptäckt förhöjda radonhalter efter en ackrediterad långtidsmätning. De är också mycket användbara i samband med radonsänkande åtgärder. Om man ska arbeta som certifierad radonkonsult krävs därför att man har en större uppsättning av instrument vilket bland annat bör omfatta en sniffer och en logger.

Som privatperson kan man köpa ett radoninstrument om man vill följa upp en radonåtgärd som genomförts. Normalt kan det göras med en radondosa, men om man vill se hur radonhalten varierar över tid passar radoninstrument bäst. För att få tillräcklig upplösning och noggrannhet får man då vara beredd att betala cirka 3 000 kr och uppåt. Billigare instrument har alltså inte tillräcklig känslighet för att visa korrekta förändringar i radonhalten under korta tidsperioder. I praktiken kan man bara lita på dess medelvärde av radonhalten under en längre tids radonmätning. Då kan man lika gärna göra en kortmätning med radondosor och få ett noggrannare resultat.

Varför beställa en radonmätning från Radonova?

Radonova har det bredaste produktsortiment vad gäller radoninstrument och radondosor (radondetektorer) i Sverige. Med vårt avancerade laboratorium i Uppsala är vi världsledande på radonmätning. Med Radonova får du:

snabba leverans- och analystider vid mätning med radondosor
mätservice från ett oberoende och ackrediterat radonlaboratorium
högsta kvalitet och precision på radonmätningar
tillgång till Sveriges främsta radonexpertis

Genom att anlita oss kan du lita på att din uppmätta radonhalt är korrekt. Våra kunder är allt från villaägare som behöver göra en radonmätning med radondosor till specialiserade radonkonsulter, myndigheter och universitet som kräver mycket hög noggrannhet vid radonmätning med radoninstrument.