Bostäder
Mätning av årsmedelvärdet av radon i bostad
Om man tidigare inte mätt radonhalten i en bostad ska man alltid inleda med att mäta årsmedelvärdet. Det görs genom att man under 2-3 månader placerar ut radondosor i fastigheten under eldningssäsongen som i Sverige sträcker sig från oktober till april. För att få ett tillförlitligt och kvalitetssäkrat mätresultat ska man använda radondosor från ett ackrediterat laboratorium som Radonova.
Minska risken för att behöva göra om mätningen
Oavsett vilken typ av mätning som genomförs är det viktigt att följa metodbeskrivningen, exempelvis vad gäller placering av mätdosor. Det gör man genom att följa de instruktioner som följer med radondosorna från laboratoriet. Det är framförallt viktigt vid mätning av flerbostadshus där man även bör placera ut några extra radondosor. Vid den typen av mätning är det lätt hänt att radondosor försvinner. Genom att placera ut några extra dosor minskar man risken att behöva genomföra en tidsödande ommätning. Läs mer om hur man gör en korrekt radonmätning.
Radoninstrument att använda vid besiktning
Om man mätt upp förhöjda halter radon i inomhusluften i en bostad är det viktigt att ta reda på var radonet kommer ifrån innan man genomför en åtgärd för att sänka halten. I de allra flesta fall läcker radon in från marken på ett eller annat sätt. I samband med besiktningen behöver man därför en så kallad radonsniffer som gör att man säkert och effektivt kan fastställa varifrån radonet kommer. Det är också viktigt att man kan detektera gasen så snabbt som möjligt. Man bör i det sammanhanget inte vara beroende av att invänta jämvikt med de radondöttrar som har lång halveringstid såsom Polonium-214.
Det innebär alltså att man behöver använda ett mätinstrument som detekterar radongasen direkt. För att klara det ska man välja ett instrument som har en så kallad pulsjonkammare med energiupplösning. En pulsjonkammare gör att man detekterar Radon-222 (radongashalten) direkt, dvs. så fort man fyllt mätkammaren med omgivande luft vilket tar ca 2 minuter. Radonsniffern ATMOS är ett utmärkt instrument för detta användningsområde.
Rätt instrument ger snabbt svar
Till skillnad från mätinstrument som är baserade på halvledarsensorer är en stor fördel med ATMOS dess snabba responstid. Tack vara den är det möjligt att mäta på flera ställen på kort tid.
Genom att använda ATMOS i samband med en besiktning blir arbetet betydligt effektivare. Eftersom radon även kan komma från byggnadsmaterial är det viktigt att också kunna detektera det vid en besiktning. Det gör man genom att använda en så kallad gammamätare.
Kontinuerlig mätning av radonhalten i en fastighet
En kontinuerlig mätning är särskilt angeläget i fastigheter där man kan misstänka att radongashalten är starkt beroende av utomhusmiljön, dvs. i de fall då man har problem med radongashalten i marken. Det betyder exempelvis att det finns en större risk för radon i hus som byggs på sand och grus. Detta p.g.a. att dessa jordarter har hög porositet. Det innebär att de innehåller stora mängder luft som lätt kan transportera upp radon i byggnader.
Välj instrument som hanterar skillnader i väderlek
I det här sammanhanget är det viktigt att förstå de variationer i radongashalten som beror på väderleken. Det görs enklast genom att använda ett SPIRIT Radonlogger som lagrar miljöparametrar och radongashalten online, och där man sedan enkelt kan läsa ut datan på Radonovas Mina Sidor.
Om man dessutom vill detektera snabba förändringar krävs ett instrument med aktiv pump. Exempel på sådana instrument är radonsniffers som ATMOS. Det är ett instrument för professionellt bruk och används i regel av radonkonsulter och myndigheter. Om man har krav på en tidsupplösning på mindre än en timme krävs en aktiv pump och en stor mätkammare, vilket detta instrument har.
Radoninstrument att använda för uppföljning av åtgärd
När en åtgärd för att sänka radonhalten är genomförd är det viktigt att kontrollera att åtgärden faktiskt fungerar. Dels bör man göra det genom en förnyad långtidsmätning med radondosor, men man bör också kontrollera effekten i det korta perspektivet. I samband med det kan man även finjustera driften av radonsugen eller ventilationen (om det används för åtgärden). På så vis kan man säkerställa att den körs optimalt både vad avser sänkning av radonhalt och energiförbrukning.
Viktigt att förstå variationer och tidsfördelning
I det sammanhanget är det också viktigt att studera effekten av åtgärden med ett instrument som har en tidsupplösning på 1-2 timmar. Genom att göra det och spara en tidsfördelning av radongashaltens variation blir det enklare att analysera läget och sätta in rätt ventilationsåtgärder. Ett typiskt instrument för detta ändamål är EcoQube.
Mätning av radon i mark i samband med nybyggnation
För att få en indikation om risken för höga radonhalter i samband med nybyggnation rekommenderas en mätning av marken. Notera dock att det inte är självklart att låga halter radon i marken automatiskt innebär låga halter i inomhus (i den nybyggda fastigheten). Den aktuella byggnadskonstruktionen har oftast större inverkan på radonhalten. Dock kan man konstatera att risken för förhöjda radonhalter inomhus ökar om radonhalterna i marken är höga.
Vid nybyggnation kan det i dessa fall vara klokt att genomföra förebyggande åtgärder för att undvika inläckage av radon, t.ex. genom att använda radonmembran. Variationen av radonhalt i mark är normalt inte så stor under dygnet utan man ser mer vecko- och månadsvariationer. Ett mycket passande instrument för denna applikation är MARKUS eftersom man med det snabbt kan få ett momentant värde på radongashalten med rätt permabilitetsparametrar som råder på analyserat mätdjup.
Instrument och metod bör klara tuff utemiljö
Radongashalten i marken mäts enklast med instrument som är anpassade för markradon. Så kallade momentanmätare använder ett sondrör och suger upp jordluft från 70-100 centimeters djup. Det finns också integrerade metoder som innebär att man gräver ner mätdosan och låter den mäta radongashalten i några dygn. Därefter görs en analys i ett mätlaboratorium.
Det är viktigt att även titta på ”gammaindex”. Det är en viktad beräkning av markens innehåll av naturlig gammastrålning som kommer från uran, torium och kalium. För att göra den typen av analys behöver man ett instrument som är kalibrerat för direkt markkontakt. Instrumentet behöver även ha en så kallad spektroskopisk algoritm som särskiljer koncentrationen mellan dessa grundämnen. Ett passande instrument för denna är en gammaspektrometer för att bestämma gammaindex, Gamma Surveyor Vario.
Arbetsplatser
Mätning av årsmedelvärdet av radon på arbetsplats
Om man tidigare inte mätt radonhalten på en arbetsplats bör det först göras en mätning av årsmedelvärdet på hela arbetsplatsen. Detta görs genom långtidsmätning med hjälp av radondosor från ett ackrediterat laboratorium som Radonova. Det är viktigt att mätningen täcker in hela arbetsplatsen och att man följer godkända metodbeskrivningar. På så vis undviker man bakslag när man genomfört en radonmätning för hela arbetsplatsen men inte mätt tillräckligt omfattande för att bedöma risken för förhöjda halter.
Spara tid – gör rätt från början
För att undvika behöva göra om mätningen och förenkla för en kommande besiktning rekommenderas att man lägger in något fler mätpunkter än vad metodbeskrivningen anger som minimum. På så vis tar man hänsyn till risken att vissa radondosor försvinner under mätperioden, vilket är väldigt vanligt.
Om man vill vara helt på den säkra sidan rekommenderas att man följer de riktlinjer som IRMA (International Radon Measurement Association) har publicerat. Fördelen med IRMA:s riktlinjer är att de ger ett bra förfarande i mätprojekt som bidrar till att minska tidsåtgången.
Radoninstrument att använda vid besiktning på arbetsplats
En besiktning är nödvändig om man konstaterat att en arbetsplats har en förhöjd radonhalt. En kartläggning av skillnader i radonhalten i samma byggnad är i dessa fall nödvändig för att förstå vilka åtgärder som måste genomföras för att sänka radonhalten. Det kräver en ordentlig besiktning. För att utröna orsaken till den förhöjda radonhalten bör man studera potentiella inläckage av radon. Vid besiktningen är det också viktigt att undersöka om byggnadskonstruktionen innehåller material som kan orsaka den förhöja radonhalten.
Rätt instrument ger snabba och säkra svar
Lämpliga instrument för en komplett besiktning är ATMOS radonsniffer och gammamätaren SGR. Med ATMOS kan man detektera >70% av rätt radonnivå inom 5 minuter. Efter avslutat mätning av en mätpunkt går det att påbörja en ny mätning inom 15 minuter. För att klara det krävs att man använder en pulsjonkammare eller en halvledardetektor med separation av Polonium-218 och Polonium-214. En pulsjonkammare är dock snabbare eftersom den också mäter Radon-222 direkt vilket man inte kan göra med en halvledardetektor.
SGR gammamätare har en stor mätkristall vilket gör att man får direkt respons vid en förhöjd nivå av gammastrålning. SGR är också kalibrerad mot Radon-226 som är annan variant av ämnet Radon vilket är nödvändigt för att få rätt mätvärde. Många instrument på marknaden är kalibrerade mot Cesium-137 vilket ger ett felaktigt mätresultat.
Radoninstrument för att erhålla uppskattat årsmedelvärde för radonhalten under arbetstid
Om mätningen med radondosor visar förhöjda radonhalter är det viktigt att genomföra en uppföljande radonmätning för att uppskatta årsmedelvärdet under arbetstid. Detta eftersom den inledande långtidsmätningen med radondosor bygger på information om radonhalten både på dag- och nattetid. I många fall är ventilationen avstängd under nattetid vilket ökar risken för förhöjda halter av radon under denna tid på dygnet. När ventilationen däremot är påslagen under dagtid sjunker halterna.
En uppföljande radonmätning tar 7 dygn och ska genomföras på samma mätpunkt där de förhöjda halterna har identifierats. För den här typen av mätning kan man använda en SPIRIT Radonlogger. Om det uppskattade årsmedelvärdet under arbetstid visar sig ligger under de hygieniska gränsvärdet behöver ingen radonsänkande åtgärd genomföras.
Styrning av ventilation med avseende på radon
Ett vanligt sätt att åtgärda förhöjda radonhalter på en arbetsplats är att styra och reglera ventilationen. Normalt går radonhalten ned med förhöjd ventilation. Dock krävs alltid en besiktning innan man kan dra sådana slutsatser. Om det är lämpligt att använda metoden kan styrning av ventilationen vara en kostnadseffektiv lösning där man både säkerställer en låg radonhalt och kan använda ventilationen med så låg energiförbrukning som möjligt.
Rätt givare viktigt
Ett sätt att reglera radonhalten med hjälp av ventilationen är att koppla upp en radongivare till systemet. Det förutsätter dock att man använder en givare som har tillräcklig noggrannhet för att snabbt kunna signalera när radonhalten överskrider referensnivån. En passande givare för denna styrfunktion är radonsensorn ROBIN som kan kopplas in för att styra befintlig ventilation.
Persondosimetri
Om man måste vistas i utrymmen där en förhöjd radonhalt inte går att åtgärda krävs det att man mäter den totala exponeringen som medarbetarna utsätts för. Det görs genom att tidsintegrera radonhalten man utsätts för i enhet Bq-timmar/kubikmeter per år. För att göra det behöver man mäta radonhalten på individnivå med radondosor kvartalsvis och alternativt också logga radonaktiviteten på arbetsplatsen med SPIRIT Radonlogger.
Känsligheten och snabbheten på radonloggern ska vara anpassad för att kunna separera arbetstid från övrig tid och ha en onoggrannhet på maximalt ±20% vid 48 timmars mätning enligt SSM:s metodbeskrivning för uppföljande mätning på arbetsplats.
De människor som vistas i de aktuella lokalerna behöver även enligt lag bära personliga radondosimetrar kontinuerligt under arbetstid. Radonhalten som respektive medarbetare utsätts för måste varje år rapporteras in till Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheter
Radoninstrument för radonkammare
En radonkammare kan användas för kontrollerad exponering av radondetektorer och för kalibrering av radoninstrument. För att upprätta en stabil nivå behöver man en radonkälla som kan kontrolleras genom att justera luftflödet. Kammaren behöver också en luftsluss där man kan lägga in instrument inuti detektorn utan att halten förändras mer än 5%.
Instrument ATMOS har inbyggd pump som gör att man kan ansluta den i en extern loop. På så vis får man en snabb respons på koncentrationen i kammaren utan att behöva kompensera för diffusionstiden vilket är fallet om man har ett instrument som saknar intern pump.
Radoninstrument för kartläggning
En radonkartläggning av marken innan nybyggnation är viktig, bland annat för att bedöma behovet av att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Det är också av största vikt att radonhalten i befintliga byggnader i området inkluderas i kartläggningen. Om inomhusluften i dessa byggnader inte redan har mätts bör en årsmedelvärdesmätning med radondosor genomföras. Genom att mäta marken samt ta hänsyn till radonhalten i omgivande byggnader kan man på ett bättre sätt analysera risken för en förhöjd radonhalt vid nybyggnation.
MARKUS är en så kallad momentanmätare som gör det möjligt att mäta radongashalten i jordluften på drygt 10 minuter. Användaren reglerar mätdjupet genom att slå ner det medföljande sondröret till lämpligt djup (70-100 centimeter).
Gammamätning av mark
Markmätning görs vanligen av geologer som är vidareutbildade i mätning av radongashalt i jord och gammastrålning från de naturligt förekommande grundämnena Uran-238, Torium-232 och Kalium-40. Radonrisken kan i fallet med berg/sten avgöras genom mätning av gammastrålningen. Till den typen av mätning krävs ett känsligt instrument. Strålningen kan då mätas genom att mäta doshastigheten och koppla den till förväntad radonrisk.
Ett typiskt instrument för det ändamålet är SGR.
Gammaspektrometer hjälper särskilja strålning
Nackdelen med detta instrument (SGR) är dock att radium/uran inte kan särskiljas från t.ex. cesiumrester från Tjernobylolyckan som inte bidrar till bildandet av radongas. Ett sätt att lösa det är att använda en så kallad gammaspektrometer. Den särskiljer gammastrålningen från uranserien (U-238), toriumserien (Th-232) och radioaktivt kalium (K-40). Vid förhöjd gammastrålning är det därför intressant att undersöka uranseriens andel och bestämma sammansättningen i berget.
Här används med fördel Gamma Surveyor Vario med lämplig mätprob baserad på önskad noggrannhet och analystid.