Hur klassificerar radonrisk i mark när det inte går att mäta radongasen?

Normalt brukar man kunna mäta radonhalten i jordluften under markytan med konventionella digitala och passiva mätmetoder. I vissa fall är detta inte möjligt. Om det är blöt lera och när grundvattnet ligger nära markytan finns det ingen fri jordluft att mäta på. Samma sak gäller när det är jord som överlagrar berg i ett tunt jordtäcke. Då är det inte heller meningsfullt att göra en radonmätning i jorden. I dessa fall kommer jorden med hög sannolikhet schaktas bort innan nybyggnation.

Använd en gammaspektrometer

Då man inte kan mäta jordluften är rekommendationen i stället att mäta gammastrålningen från berget eller på fyllnadsmassorna. Bäst resultat fås om man använder en gammaspektrometer som Gamma Surveyor Vario vilken kan separera Thorium-232, Uran-238 och Kalium-40.

Nedanstående tabell visar hur en radonriskklassificering görs med hjälp av gammamätning. Radonriskklassificering avser risken att en ny byggnad får en radonhalt över den nationella fastställda gränsen. Här kan du läsa mer om radonrisk från berg från SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Vilka parametrar påverkar radonrisk från berg

Radiuminnehållet och bergets homogenitet och struktur avgör radonrisken. Eftersom radium är en sönderfallsprodukt av uran är aktivitetskoncentration som uppstår från sönderfallet direkt proportionellt till halten uran, 1 ppm U-238 är lika med 12,3 Bq/kg Ra-226. Exempelvis påverkar gångar av uranrika pegmatit radonrisken. Utöver detta är bergets kornstorlek, sprickor och vittring parametrar som påverkar radonrisken.

Viktigt med riskbedömning vid nybyggnation

En riskbedömning är av värde för myndigheterna när man planerar för att bygga i nya miljöer och för platser där man kan förvänta sig att fler byggnader kommer att utvecklas i framtiden. En riskbedömning är också värdefull när det gäller upptäckt av redan befintliga markradonkonstruktioner.

For att bedöma radonrisken behövs uppgift om radonhalt, jordartens luftgenomsläpplighet och vattenmättnadsgrad vid ett på mätdjup som överensstämmer med vart fyllnadsmassorna kommer att läggas innan grundläggning vilket typiskt är 0,7-1 meter. Luftgenomsläpplighet och vattenmättnadsgrad bedöms okulärt i fält eller mera exakt i ett genom analys av jordprov i laboratorium. Luftgenomsläppligheten bedöms med ledning av jordartsbestamning, vattenmättnadsgraden och jordprovets vattenkvot.

Markklass Markyta Gammastrålning i µSv/h Radium-226 i Bq/kg
Högradonmark Berg
Sprängsten
> 0,20 – 0,30
> 0,15 – 0,25
> 200
> 125
Normalradonmark Berg
Sprängsten
0,08 a´0,12 – 0,20 a´ 0,30
0,05 a´0,08 – 0,15 a´ 0,25
60 – 200
25 – 125
Lågradonmark Berg
Sprängsten
< 0,08 – 0,12
< 0,05 – 0,08
< 60
< 25

Källa: Riktlinjer för markradonundersökning, Bengt Rosén och Gustav Åkerblom, Statens råd för byggforskning, ISBN. 91-540-5109-6, Distribuerad av Svensk Byggtjänst